Ñuke Mapu
http://www.mapuche.info/
Centro de Documentación Mapuche
Mapuche Documentation Center

2014-06-03 | Antecedentes | Indoamericano

Världsmiljödagen och ursprungsfolken

Världens ursprungsbefolkningar uppmärksammar miljön varje dag. I dag är FN:s internationella miljödag, och aktivisterna Mirna Ticona, Stefan Mikaelsson, Jorge Calbucura och Carmen Blanco Valer kräver samfällt att Sverige ratificerar konventionen som erkänner och respekterar ursprungsfolkens rättigheter. Bland annat.


Sedan 40 år tillbaka uppmärksammas den 5 juni Världsmiljödagen av FN:s medlemstater. Sedan tusentals år tillbaka uppmärksammar ursprungsfolk runt om i världen miljön året runt.

Urfolk har under tusentals år utvecklat kulturer anpassade till de olika miljöer där de bor. Antingen det handlar om miljöerna kring arktisk, Amazonas regnskogar, de andinska bergen, Kalahariöken, eller Australiens vidder.
På så sätt utvecklade urfolk även livsåskådningar där relationerna mellan stjärnbilder, berg, vattenkällor, skogar, snö, djur och människor är centrala och kosmos ses som en helhet. Dessa livsåskådningar uppmuntrade ett sätt att förhålla sig till miljön präglad av respekt och ömsesidig harmonisk relation till varandra.
Under de senaste 500 åren har de koloniserande nationerna tvångsinlemmat urfolken till ett globalt exploateringssystem. Koloniseringen har inneburit bland annat berövande av mark för exploatering av råvaror och att människorna tvingats att bli billig arbetskraft.
Kolonisatörernas ideologi utgår från att ”människan är skapad till att härska över alla andra varelserna”. Även när de religiösa förklaringarna ersatts av moderniteten och upplysningstänk har man fortsatt hävda människans rätt att ”dominera” naturen. Dvs. en antropocentrisk syn där naturen ses som ”resurser” till människans förfogande och källa till outtömliga resurser.
Denna syn tillsammans med den kapitalistiska ackumulationslogiken ser som ända mål för mänskligheten en hejdlös ekonomisk tillväxt baserad på gränslös produktion och konsumtion. Även om detta sker på bekostnad av tvångsförflyttningar, folkmord och assimilering av urfolkkulturer, utrotning av tusentals djur- och växtarter samt förstörelse av ovärderliga miljöer eller oåterkalleliga klimatförändringar som hotar livet i planeten.
Girigheten och tillväxtnojan tycks dessutom med tiden bli allt aggressivare. Ursprungsfolkens försök att behålla sina marker och sätt att relatera till naturen, möts av allt våldsammare försök att komma åt de sista orörda miljöerna. Exempel på detta var när awajunfolket i den peruanska delen av Amazonas, som försökte hindra regnskogsskövlingen, massakrerades under själva Världsmiljödagen 2009. Men även här i Sverige när polisvåld användes mot de som ville hindra gruvprospekteringarna i Gállokområdet nära Jokkmokk.
Den antropocentriska synen som ser ner på naturen, gör även skillnad mellan människor och ”människor” och är kopplad till rasism där urfolken ses som lägre stående ”naturvarelser” till skillnad från de invaderande ”kulturvarelserna”. Men den naturföraktande synen är också kopplad till patriarkatet och drabbar även kvinnorna sedda även de som ”naturvarelser” och mindre värda än männen. En syn som för övrigt bara accepterar heteronormen och därmed drabbar även personer som vägrar att begränsas av denna.
Eftersom vi lever i en global kapitalistisk världsordning drabbas hela världsdelar eller landsregioner av denna exploatering av natur och de människorna som ses som närmare naturen: urfolk, kvinnor, människor från den globala syd, etcetera. Ett dominanssystem som sätter den europeiska utvecklingsmodellen och kulturen som norm och alla andra kulturer som ”avvikande”. På så sätt överlappar och förstärker alla dessa system varandra: rasismen, patriarkatet, eurocentrismen och storstadscentralism och används för att rättfärdiga fortsatt exploatering av natur och människor.
Som representanter för urfolk vill vi tillsammans med andra folk bygga samhällen baserade på en respektfull relation mellan människor och miljö. Därför vill vi i samband med denna Världsmiljödag föreslå att tillerkänna naturen rättigheter samt lyfta fram:
• Behovet av att se sambanden mellan naturförakt, rasism, patriarkat och global kapitalism efterson de bejakar miljöförstörelsen.
• Ursprungsfolkens roll i bevarandet av planetens biologiska mångfald och orörda naturmiljöer runt om i världen.
• Vikten av att erkänna och respektera ursprungsfolkens rättigheter genom att ratificera FN:s ILO:169 – konvention som Sverige ännu inte skrivit under.

Mirna Ticona, Aymarafolket, konstnär
Stefan Mikaelsson, Samefolket, ordförande sametinget
Jorge Calbucura, Mapuchefolket, docent i sociologi
Carmen Blanco Valer, Quechuafolket global rättviseaktivist

Fuente: Centro de Documentación Mapuche, Ñuke Mapu

Publicado: 2014-06-03 | Revisado: 2014-06-09 18:10:51 | Enlace de actual documento: http://www.mapuche.info/?pagina=4461